Att vi fastnat just för Lancashire heeler beror på att de är så otroligt okomplicerade och positiva.
Med en heeler är möjligheterna oändliga och ändå behöver man inte känna att man nödvändigtvis måste sysselsätta hunden varje dag med avancerade övningar.
De är nöjda även om det bara blir ett par promenader eller om de får gå och skrota på gården. Tränar man aktivt har de ändå en enorm ”motor” och ”good will to please”.
De håller sig runt husse/ matte och går ytterst sällan utom synhåll .
Lancashire Heelern kommer ursprungligen från England och tros ha uppkommit genom korsningar mellan Manchesterterrier och Welsh Corgi.
Denna lilla hund användes som ”allt i allo” på gårdarna och fungerade som både boskapsfösare och till att hålla efter bl.a. råttor och kaniner.
Heelern blev tidigt känd för sitt sätt att valla boskap, den använder en teknik som kallas ”nip and duck”, vilket innebär att den driver boskapen framåt genom att nafsa i hasorna och undviker sparkarna genom att ducka och ibland rulla undan. Genom att vara så liten går de flesta sparkarna över huvudet på hunden.
Heelern har en fantastiskt kapacitet och det finns heelers som tävlar framgångsrikt inom de flesta hundsporter. Det absolut viktigaste för en heeler är dock att den får vara med sin familj. En ensam heeler är en olycklig heeler .
Den genomsnittliga heeler ägaren finns egentligen inte utan du hittar heelers hos alla möjliga sorters människor från tonåringar till pensionärer.